everything in transit

Things are pretty messed up. Min livslina är totalt hoptrasslad, jag vet ingenting och allting på samma gång. Ingenting är som det ser ut att vara, och det kommer aldrig kunna bli så som man vill att det ska bli. There's no such thing as an happy ending och hur mycket man än dividerar och analyserar så kommer man till en punkt där man vet att den enda man kan lyssna till är sig själv. 

Jag är trött på allt velande. Måste rensa huvudet från allt damm, alla ansikten. Pendeln slår alltid tillbaka så fort jag är ensam igen, sanningen som en käftsmäll och besluten som aldrig blir fattade. Dörren som lämnas på glänt och ljuset som sipprar in ovanför tröskeln, en strimma hopp, lika förrädiskt som underbart. Baksmällan, huvudvärken efter ruset. Man, it hurts.