everything in transit

två miljoner lockar och jag ger mig. vit flagg, okej, ni kan sluta nu. profilbilder och siluetter, en sammetsskugga som stryker mig över läpparna ibland. hjärtknip och hopsnörad hals. fantomfingrarna över pannan, kinderna, näsan och händerna i mitt hår, fantomarmar. släpp mig aldrig.

(is that alright with you?)

it's the wrong time for somebody new och två miljoner lockar lockar och jag kapitulerar och stänger in för det finns inget annat sätt. släpp mig aldrig och att sedan kastas av som barlast innan ballongen slår i marken. rädda det som räddas kan, och trassla aldrig in dina fingrar i mina igen. vantarna kostar femtio kronor men värmer inte.

(no.)

ett halvt liv på pendeltåg och sexton sidor tonårsångest utprintat på hålade papper. tvåhundratusen hålögda människor möter ingens blick och mina stift är snart slut. hundra fulla ungdomar sticker armbågarna i min käke, panna, kind och kylan biter och fantomhänderna försvann på en nanosekund och hjärtknipet pirrar till och går hem till sin håla. bittra tankar genomsyrar skinnet och jag fick höra att mitt leende var vackert men lät det slockna vid rödljusen längre fram.