le tired

Jag behöver ett projekt innan jag förgås av tristess.

Ett projekt. De enda kraven är att det ska vara lagom svårighetsnivå och tillräckligt stimulerande för att jag ska orka genomföra det. Alltså, något att sysselsätta mig med under min lediga tid. Jag funderar på att börja sticka en halsduk, men det är lite inte-orka-slutföra-varning på det. Dessutom är det fel säsong. Så, några förslag? Jag är öppen för det mesta så länge det uppfyller kriterierna här ovan.

Jag upptäckte mitt behov av ett projekt när jag kom hem idag. Vid tre var jag hemma. Målsättningen var då att inte somna innan kvällen, vilket jag har en tendens att göra när jag börjar sju på morgonen. Det var dessutom väldigt lockande att lägga sig ner och vila mina milt sagt värkande stackars fötter som efter en dag av ständigt springande fram och tillbaka i korridorer skriker av trötthet. Det är lite som att jag har vant mig vid att ha inneskor, så mycket att det gör ont att gå i den vanliga strumplästen direkt på golvet när jag kommer hem. Jag känner mig som en tvättäkta tant. Hursom, jag har inte somnat än. So far so good. Gjorde ett halvhjärtat försök att rensa bland papper i min bokhylla. Det slutade som vanligt med att jag halverade högen av räkningar och annat skräp, men fick kvar en liten del som jag inte vet vad jag ska göra av men inte kan med att slänga, så jag hittade en ny plats för de överblivna papprena - i bokhyllan. På samma plats som jag skulle befria från just dessa papper. Det kan hända att jag gömde dem mellan några böcker den här gången, dock. Sedan tänkte jag betala in medlemsavgiften till amnesty innan jag försvinner ur deras medlemsregister, men när jag fick se att min lön inte kommit än fick det vänta till en annan dag. Kanske imorgon, men det kommer förmodligen skjutas upp åtminstone ytterligare ett par dagar.

Jag har tråkigt. Funderade på att ringa någon, eller skriva ett brev. Men så tänkte jag att om någon velat prata med mig hade de förmodligen redan ringt själva vid det här laget. Så jag satte mig med telefonen i handen och stirrade dumt på den innan jag gav upp och bestämde mig för att skjuta upp även den social biten av mitt liv en stund.

Målsättningen med dagen har jag ju iallafall lyckats hålla. Jag är fortfarande vaken. Yeah.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0