Right now
Jag befinner mig vid ett vägskäl.
Häromdagen tog en epok av mitt liv slut. Vilken vet jag inte riktigt, och nej, det är inte så enkelt som att tonårstiden snart är över. Epoker följer inga åldrar, inga datum, inga klockslag. Men jag kände det tydligt; här håller någonting på att dö. Och mumindalskänslan är tillbaka. Jag är inte på topp.
Ikväll blir det maskerad för hela slanten, och jag hoppas få träffa en hel drös människor som jag tycker väldigt bra om. Nu gäller det bara att ladda om från en hyperstressig dag på jobbet, och hoppas att tröttheten i huvudet och benen släpper taget för några timmar.
Kommentarer
Trackback
