Krakow
Kanske ar det anda sa att jag maste forflytta mig x antal mil for att fa perspektiv pa saker och ting. Jag lar mig om mig sjalv varje dag och har val inte direkt kommit narmare nagot slags beslut om vad jag vill gora med mitt liv, utan ar snarare mer forvirrad an nagonsin. Trots det kanns det som om saker kan falla pa plats nu. Det ar nu det borjar aven om resan borjar se sitt slut. Vi har mott manga fina manniskor. Den senaste dagen har vi haft en rumskamrat fran australien som var helcool, och i budapest traffade vi pa formodligen guds mest perfekta skapelser i form av tva argenstinska studenter. Jag skulle faktiskt kunna tanka mig att aka till buenos aires bara av den anledningen att fa se en av dem igen, speciellt en av dem. Jag ryser bara av tanken pa honom, pa ett bra satt. Tyvarr har jag varken namn, alder, adress eller bild pa denna manniska, men stalking har alltid varit min starka sida. Oh. Jag vill inte aka hem, men jag saknar faktiskt min musik och min sang och mammas mat. Har blir det mest pastasallad. Och sa ar jag och C sa gott som gifta vid det har laget.
Kommentarer
Trackback
