Amerika, amerika
Det är morgon i Buneos Aires och jag sitter och äter min standardfrukost: tostadas. Helgen är över och ingen utegång á la förra veckans galna Amerika-besök blev det, men däremot en sen kväll på Plaza Dorrego med en flaska vin, vilket inte heller är fy skam. Amerika ja, det har jag inte skrivit om. Men låt oss säga att kvällen innehöll allt från spänning och dramatik till sorg och till glädje. Amerika är en stor klubb i Palermo med plats för 2000 människor i vanliga fall, men kvällen vi var där var det ganska glest med folk. Det hade sina för- och nackdelar, kan man säga. Till fördelarna hörde att eftersom det var fri bar behövde man inte ödsla någon tid på köande efter en ny drink och det fanns även plenty med plats på dansgolvet. Till nackdelarna hörde att det var fri bar, inga köer, yeah, ni fattar poängen. Det är en sak med den här staden, deras drinkar är så förbannat starka. Hemma kan man ju se bartendern först hälla upp en massa is, sedan en liten skvätt alkohol på botten och sedan spä ut resten med blanddricka. Här kan man se bartendera hälla upp massa is, fylla på alkohol till lite över hälften av glaset och sedan en skvätt blanddricka (för färgens skull?). Men argentinarne har en helt annan drickkultur än skandinaver, så jag antar att detta koncept fungerar bättre här än det skulle ha gjort hemma. Tänk dig en klubb där du betalar inträde i Sverige och sedan är baren fri resten av kvällen, med drinkar starka som jag vet inte vad. det hade slutat i total katastrof. Folk hade däckat innan klockan ett och sedan fått bäras ut en efter en. Eller vad vet jag, det där konceptet kanske finns även i Sverige? Det hade onekligen varit intressant att se hur det fungerar. Hursomhelst, det var mycket dans till långt in på morgonen då vi av flera olika anledningar var tvungna att bege oss hemåt. Det var fömodligen den längsta taxiresa jag varit med om från Palermo, men jag kommer alltid minnas den med ett ganska brett leende av interna skäl. En oslagbar kväll helt enkelt.
Men för att återkomma till helgen. Igår var sista dagen med marknaden nedanför balkongen, för vi ska vara ute ur lägenheten på lördag. Det gör lite ont att behöva tänka på att lämna Defensa. Jag älskar verkligen att bo här, i hjärtat av San Telmo, med allt bråk och stök utanför. Det som är bra är att jag vet att jag har boende de sista två veckorna i en lägenhet som jag också tycker om, och med människor som jag tycker om inte minst. Piedras blir mitt sista stopp i Argentina för den här gången och jag är väldigt tacksam för att jag slipper flytta runt på hostels i två veckors tid. Det hade varit ovärt minst sagt. Annars är det slutspurt med vår sista gruppuppsats i skolan och redan på fredag ska uppgifterna till vår sista uppsats släppas. Till helgen åker många av mina nära hem och sedan kommer tiden bara gå så himla fort. Jag hade tänkt hinna med lite museum, lite fotorundor och annat smått och gott då. Och så skola då, som sagt. När jag kommer hem hade jag tänkt mig få god mat, bli ompysslad och sova i min säng (hurra!) några nätter innan vi ska iväg till landet. Jag kan inte beskriva hur mycket jag ser fram emot att sitta nere på Bohusläns gråstensklippor och andas havsluft ett par dagar. Det kommer förhoppningsvis göra gott för mitt förvirrade sinne. Eller ja, jag vågar helt enkelt anta att jag kommer befinna mig i extrem emotionell förvirring vid det laget, så en bättre plats att andas kan jag för tillfället inte komma på.
Men för att återkomma till helgen. Igår var sista dagen med marknaden nedanför balkongen, för vi ska vara ute ur lägenheten på lördag. Det gör lite ont att behöva tänka på att lämna Defensa. Jag älskar verkligen att bo här, i hjärtat av San Telmo, med allt bråk och stök utanför. Det som är bra är att jag vet att jag har boende de sista två veckorna i en lägenhet som jag också tycker om, och med människor som jag tycker om inte minst. Piedras blir mitt sista stopp i Argentina för den här gången och jag är väldigt tacksam för att jag slipper flytta runt på hostels i två veckors tid. Det hade varit ovärt minst sagt. Annars är det slutspurt med vår sista gruppuppsats i skolan och redan på fredag ska uppgifterna till vår sista uppsats släppas. Till helgen åker många av mina nära hem och sedan kommer tiden bara gå så himla fort. Jag hade tänkt hinna med lite museum, lite fotorundor och annat smått och gott då. Och så skola då, som sagt. När jag kommer hem hade jag tänkt mig få god mat, bli ompysslad och sova i min säng (hurra!) några nätter innan vi ska iväg till landet. Jag kan inte beskriva hur mycket jag ser fram emot att sitta nere på Bohusläns gråstensklippor och andas havsluft ett par dagar. Det kommer förhoppningsvis göra gott för mitt förvirrade sinne. Eller ja, jag vågar helt enkelt anta att jag kommer befinna mig i extrem emotionell förvirring vid det laget, så en bättre plats att andas kan jag för tillfället inte komma på.
Kommentarer
Trackback
