The project

Jag har ett nytt projekt. Man skulle kunna säga att jag idag gjorde min allra första aktiva handling i mitt projekt. Jag tror att det är lite galet, men jag känner mig oerhört peppad och har ändå en inställning som säger att det vore dumt att inte ens försöka nu när man ändå är här.

Såhär är det. I våras var jag och en vän och tågluffade i Europa. I Budapest bodde vi på samma hostel som två av de vackraste varelserna jag någonsin skådat. De båda råkade vara utbytesstudenter, studerande i Nederländerna för tillfället men var vid detta tillfälle ute på en Europatur mitt i terminen av någon underlig anledning. Hur de hade tid med det förstod jag inte riktigt, men nog om det. De båda utbytesstudenternas ursprungsland är nämligen det som är viktigt i den här frågan. De var nämligen från Argentina. Och inte från vilken stad som  helst, utan nämligen Buenos Aires. Buenos Aires, som ni alla vet, är även den stad som jag befinner mig i just nu, tre månader framöver. Så... Ja, n i förstår.
Problemet är att jag inte har något namn på någon av pojkarna. Egentligen vet jag ingenting, jag kommer bara ihåg ett par väldigt blå ögon och sandfärgade armar. MEN, en sak jag vet, är att personen de blå ögonen tillhörde studerade juridik, och när han inte var i Nederländerna så gjorde han det här, i Buenos Aires. På en skola där även min seminarieledare läste till advokat en gång i tiden, vilket jag fick se när vi fick utskickat till oss alla våra lärares olika tidigare erfarenheter och utbildningar. Så idag frågade jag min lärare var just detta fakultetet låg, som förövrigt inte hörde till UBA (Universidad de Buenos Aires, där jag går, the public school) utan var privat, och han berättade att det ligger kanske tio minuters gångväg från min lägenhet i San Telmo, ut mot Puerto Madero.

Så vad ska det här  projektet gå ut på då? Inget namn, inget nummer, ingenting. Ska jag sitta i entrén och vänta tills han kanske dyker upp och då ska jag göra vad? Nä, alltså, jag har inte tänkt mig värsta romantiska sagan. Däremot, om det överhuvudtaget är möjligt, om jag nu hittar den här personen, så skulle jag vilja ta en bild. Inte mer än så. Faktiskt. En bild och om jag har väldigt tur så kanske någon form av kontakt. Det är ju lite skrämmande när någon kommer från andra sidan jorden och letar upp en, jag är medveten om det, men ganska kul också. Eller? Jag hade nog tyckt det iallafall, tror jag. Eh. Hursomhelst;

Projekt stalking har börjat.

Kommentarer
Postat av: Cristina

det är hur kul som helst! go for it I say :*

2009-02-13 @ 23:41:19
URL: http://eyucoape.blogg.se/
Postat av: Sofia

yeah bokis, stalka på! good luck hunting!

2009-02-14 @ 19:27:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0