everything in transit

Det är svårt att få den här bloggen att handla om någonting annat än skola. Det är så mycket skola, hela tiden. Det är ett tempo utan dess like och jag hänger som vanligt inte med. Det är som det ska vara med andra ord. I sedvanlig ordning längtar jag efter helgerna som i sin tur går alldeles för fort, precis som de alltid har gjort. Den där verkliga motivationen är svår att hitta. Istället gäller det att tvinga sig själv. Det går ibland. Bokjävlarna läser ju sig inte sig själva dessvärre, vilket gör att det emellanåt faktiskt blir nödvändigt att ta itu med allt man har att göra.

Som nu. Alldeles strax.

Det är så jag tvekar på om jag ens ska publicera det här. Mer intetsägande text får man leta efter. Ge mig lite ord tillbaka! Ge mig sammanhang, lust. Och en pincett. Har stört mig på ett grovt litet irriterande strå som håller på att växa ut ifrån en av mina leverfläckar i säkert tre dagar nu. Än så länge har det inte blivit svart, strået, men det lär inte dröja länge. Dagen då det händer är katastrofen ett faktum. På tal om faktum - faktum är så bra och så snygg. Köp den. När det gäller faktum finns inga undanflykter. En fika mindre i månaden och du har fått loss 40 spänn. Jag köpte min på Avenyn häromdagen av en försäljare med kalla händer och som saknade ett par tänder i både över- och underkäken och som var väldigt trevlig. Dagens reklam alltså. Befogad sådan.