Vissa dagar

Mornar som den här vaknar jag och önskar att jag kunde börja dagen helt förutsättningslöst, liksom tom. Istället anfaller det som har varit men aldrig mer kommer bli med full kraft och det känns som att jag inte kommer orka en dag till. Jag tittar på nyheterna men orkar inte resa mig ur soffan när de är slut utan stannar kvar och ser en omgång till av det jag precis sett. I mitt huvud upprepas vädjandet "make it go away" om och om igen. Om det bara inte hade varit så jävla svårt. Om jag bara kunde bli fri från det som tynger ner hela insidan och hela mig. Make it go away, en uppmaning till högre makter jag inte tror på, en uppmaning till ingen alls.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0